En fin gräsmatta är mångas dröm.
Här kommer lite tips hur du kan få en lika fin gräsmatta som Sofiero slotts stora fina gräsmatta.
Vårt mål har varit att skapa rutiner för att få en fin gräsmatta – till minsta möjliga arbetsinsats – till lägsta kostnad – utan dyra gifter.
Att anlägga en ny gräsmatta
Om du har mycket sly, björnbär, träd osv , ta ner och bort dessa.
Grövre grenar kan med fördel flisas för senare marktäckning runt nyplanterade träd mm.
Hyr en rejäl jordfräs och fräs området som ska bli gräsmatta. Kör över området 2-3 gånger. Plocka bort allt skräp som kommer upp.
Nu har du luckrat upp jorden 10-20 cm ner.
Nästa steg blir att med an kratta jämna ut toppar till hålor så du får en hyfsat plan yta.
Gå sen över området och ”skapa traktor däck” genom att med din vikt i skorna i 45 graders vinkel packa jorden. Hålor jämnas ut med toppar. Gör detta 2-3 gånger.
Räfsa ytan hyfsat jämt. Framtida hålor kan toppdressas med fallgrus.
Nu är det dags att så gräsfrö
Välj gräsfrö med omsorg. Det är stor skillnad på kvalitet, för såväl hur snabbt ett frö gror som hur fin din gräsmatta blir till slut. Vi väljer samma fröblandning som Sofiero, och en mix för soliga ytor och en för skuggiga. Vi köper dessa fröblandningar i lantbrukarnas affär Bolist som säljer fina frö från Skånefrö, t ex lyxblandningen.
Fördela fröna över ytan genom att gå baklänges med säcken och med hjälp av handen sprida på ca 1 meter höjd en vindstilla dag. Gå baklänges för att inte, om det är fuktigt, dra upp fröna med skosulan.
När detta är gjort är det dags mylla ner fröna med genom att försiktigt dra en kratta över ytan. Detta för att täcka fröna med jord så inte fåglarna äter upp de dyra fröna.
Mindre ytor som senare ska kompletteras, då gör man som PEAB, man blandar fröerna med en säck dressjord i en rullebör för att med handen sprida i plättarna som behöver åtgärdas.
Nu är det bara att vänta.
Inom 1-2 veckor så ser du små fina gröna strån.
Nu är det dags att göda.
Välj ett kornat gödningsmedel med mycket kväve (N) som du fördelar genom att gå runt och kasta högt och långt bort från dig så att luften fördelar kornen jämt.
Efter 3-4 veckor är det dags klippa gräset. Klipp med klipparens knivar högt ställt så att gräset har stor anläggningsyta mot solen. Grässtråna är växtens solfångare.
Efter 6-8 veckor kan du byta multiklipparens klippknivar mot en gräsmatteluftare t ex från NYBY som finns hos Bolist – gör ytan plan.
Räfsa upp allt material som dragits upp och lägg i komposten för att återvinna näringen.
Stora håligheter fylls t ex med fallgrus som man har under barnens gungor.
Om du ska göra det riktigt rätt ska du välja tvättad grus – ej under 1mm, t ex 1-2mm 1-4mm 4-8mm. 0mm material har du redan i jorden, det behöver du inte tillföra. Lägger du på flera cm i hålor gör det inget – Underliggande gräs kommer växa igenom.
när detta är gjort är det dags att lufta gräsmattan så att luftens näringsrika kväve når ner till grästest rötter. Billigaste sätt är att hoppa runt med en traditionell grep, som tvingas ner 10-15 cm för att sen skapa luft i gräsrötterna genom att upp grepen 45 grader.
När hösten går sig påmind, är det dags att lufta gräsmattan igen antingen med hålpipeluftare du kan hyra eller grepen.
På hösten göder man en sista gång med ett kornat gödningsmedel med lågt kväve innehåll (N).
Lufta
I skrivande stund för 14 år sedan skulle vi ha tält för student på en riktigt dålig gräsmatta. När vi byggde vårt hus bredde vi ut döda schaktmassor för gräsmatta, detta pga penningbrist. Det är dyrt bli av med schaktmassor.
Gräsmattan såg bedrövlig ut, stenhård varma somrar, mossa och ogräs höst och vår, lerigt och geggig ofrusna vintrar. Och massvis med klöver och maskros. På denna tid kunde man köpa Stroller-kombi som tog död på allt utan gräset, men idag är detta förbjudet.
Men idag har vi kommit på hur man gör! Utan gifter!
Tack och lov hade vi en släkting som var expert, som sålde gräs frö till fotbollsarenor och slottsträdgårdar. Tack Mats!
6 veckor innan studentfesten bredde vi ut 3-4 cm fallgrus över hela gräsmattan och gick över den med en traditionell grep. Vi gjorde lufthål med 1-2dm mellanrum. Regn gjord att fallgruset trillade ner i hålen. (Du kan även hyra ett dressnät t ex på Nils Larssons maskin.) ett tips från gräsexperten Anders i Billesholm är att köpa ett par entremattor i gummi t x hos Jula och fixera dem på en bred bräda som sen med snöre dras över gräsmattan, så att grässtråna reser sig och dress-sanden arbetar sig ner i håligheter så att gräsytan blir plan.
Eftersom dress-sanden har högre densitet än lera och jord kommer stenen arbeta sig ned i jorden helt automatiskt med hjälp av jordens gravitation.
Efter att ha ”hyvlat” ytan gräsmatteluftare 2 veckor innan festen, hade vi kvarterets finaste gräsmatta!
Detta var 14 år sedan. I år är det dags igen!
Dressa
Använd fallgrus, dvs den grus man använder under gungorna i lekparken. Proffsen på golfbanor och slott kör med en hålpipeluftare (en maskin som drar upp 4-5 cm ”korvar” på ytan som sen blir näring till gräset).
Efter denna luftning dressar man genom att man sprider ut ett par cm fallgrus, som med hjälp av en raka, eller ett dressnät fördelas i alla håligheter.
Proffsen gör detta vår och höst – vi gjorde det senast för 14 år sen..
Grejen är den att gräs inte kan ta upp det livsviktiga kvävet från bladen, utan endast från rötterna .”Ogräs” kan ta upp vid bladen. t ex klöver är en mästare på att ta upp allt kväve som finns i luften.
En duktig greenkeeper på en golfbana berättade ett enkelt trick, en Ok gräsmatta ska du kunna trycka ner bladet från en morakniv – endast med hjälp av tummen.
En stor finess är att fallgrus har högre densitet, dvs är tyngre per volymenhet än matjord. Detta innebär att fallgruset med tiden, med hjälp av mask sorkar regn, letar sig ner genom jordmassorna och dränerar dessa så att luft kan komma ner till gräsets rötter samtidigt som gräsmattans ytskikt dräneras och gör det jobbigt för mossan att trivas.
Lättare underhåll 1-2liter/m2
Jämna ut ojämnheter 3-5liter/m2
Undvik lägga på mer än 2cm/gång med risk gräset kvävs.
Gödning
Göd gräsmatteytan 3 ggr per år. Vår, sommar och höst. Vår och sommar med ett kornat gödningsmedel med högt kväveinnehåll (N). Höst när växterna skall vila över vintern – ett med lågt kväveinnehåll (N).
